Upp med benet!
Falcon är nio månader och nu ska det minsann lyftas på benet och kissas fyra gånger på varje runda. Ha, ha...han ser för rolig ut. Det sägs att denna period med könsmognad ska vara den jobbigaste under hundägandet. För oss är det än så länge tvärtom. Aldrig tidigare har Falcon varit goare, lugnare och mer med som nu. Vi har en helt annan kontakt med honom än tidigare och verkar förstå varandra så otroligt mycket bättre. Hans goda sidor har stärkts och hans negativa sidor har försvagats. Puh...vi ropar dock inte hej innan vi är över ån, viskar bara ett litet "jippie".
Häromdagen var han i inhängnaden i Pålsjö skog. Där fanns en collietik som fick Falcons tonårskropp att gå i spinn. Fast denna gång red han inte som värsta token (har kanske insett att det inte ger önskbart resultat utan bara sura tikar) utan la om taktiken och åmade sig istället. Man skulle ju haft filmkameran med! Han visste inte hur han skulle bära sig åt för att få denna primadonnas blickar och lek. Han slingrade sig som en orm framför henne och pratade konstant (vi som knappt hör honom göra ljud i vanliga fall är nu ganska glada för det- det där brölandet skulle ju kunna skrämma slag på vem som helst!). Tiken, ja hon tuggade på en pinne och blängde en aning surt. Nåja, skam den som ger sig. Falcon lyckades åma sig under hennes pinne och fick faktiskt henne att jaga honom- åtminstone lite.
PS: Man brukar ju tala om "öronbarn"...vi har nog fått en "ögonhund", han har precis haft ögoninflammation igen!
Häromdagen var han i inhängnaden i Pålsjö skog. Där fanns en collietik som fick Falcons tonårskropp att gå i spinn. Fast denna gång red han inte som värsta token (har kanske insett att det inte ger önskbart resultat utan bara sura tikar) utan la om taktiken och åmade sig istället. Man skulle ju haft filmkameran med! Han visste inte hur han skulle bära sig åt för att få denna primadonnas blickar och lek. Han slingrade sig som en orm framför henne och pratade konstant (vi som knappt hör honom göra ljud i vanliga fall är nu ganska glada för det- det där brölandet skulle ju kunna skrämma slag på vem som helst!). Tiken, ja hon tuggade på en pinne och blängde en aning surt. Nåja, skam den som ger sig. Falcon lyckades åma sig under hennes pinne och fick faktiskt henne att jaga honom- åtminstone lite.
PS: Man brukar ju tala om "öronbarn"...vi har nog fått en "ögonhund", han har precis haft ögoninflammation igen!
Kommentarer
Trackback
