första hjälpen
Jag tog Falcon på en strandpromenad häromdagen. Snön låg vit och fin och jag drog ett djupt andetag och bara njöt, långt bort från dator och med avstängd mobiltelefon. Första halvan av stranden bestod av snötäckt sand, andra av snötäckta isflak. Det visste ju inte jag. Så på den glashala isdelen gör jag en vurpa som heter duga. Det tokiga när man flyger upp i luften på det viset är att man faktiskt hinner tänka ganska mycket innan man landar. Min tanke var att jag inte fick släppa kopplet (vi har haft en incident i våras med Falcon då han var halvvägs över till Danmark på jakt efter en svan, hans simning var inte den tjusigaste och till slut var han mer under än över vattenytan. Jag var säker på att galningen skulle drunkna). Detta gjorde ju att jag landade med vänstra axeln först och sedan med resten av ryggen. jösses vad ont det gjorde. Någon svanjakt hade jag dock inte behövt oroa mig för! Inte brydde sig Falcon om fjäderfä när hans matte låg och kved. Nej, han satte igång operation "första hjälpen a´la setter" vilket innebär att överrösa den jämrande tvåbente med riktigt blöta pussar i hela ansiktet. Vem tillfrisknar inte av settergoda pussar? Jag kom i alla fall på benen igen och han drog hänsynsfullt nog inte i kopplet som han gör i vanliga fall.
