Monster Jam i sikte!

Man är ju expert på att skjuta upp sådant som känns jobbigt. För oss har en sådan sak varit....hundpensionat. Vi lämnade våra tidigare hundar på ett pensionat som säkert inte var dåligt men definitivt inte kändes bra heller. Hundarna hade sina burar, egen tid i små tillhörande rastgårdar och en kvinna som tog några promenader med dem. Men hurlämnar man en setter som sover länge på morgonen, behöver många kelstunder om dagen och spenderar kvällarna på rygg i soffan, på ett sådant ställe? Vi tog oss dock i kragen och bestämde oss för att åtminstone ge ett ställe vi sett på nätet utanför Landskrona en chans. Falcon trodde nog att han kommit till paradiset. Här fick han lös gå runt och bekanta sig med miljön, dagishundarna, inomhusmiljön, trädgården och som pricken över i:et stoppa nosen in i pälsen på en hundvan katt. Vilken lycka! Dessutom såg jag att han sneglade mot vissa av dagisburarna med både soffor och säng.... Här får han dessutom spendera tid tillsammans med andra hundar, vilket inte är helt vanligt på hundpensionat. Så nu känns det som om killarnas önskedröm om att åka till Göteborg hela familjen och se på Monster Jam i maj faktiskt går i uppfyllelse.  


Pluttgubben


Tillbakablick- Minifalcon


minifalcon

Det är väl med hundar som det är med barn. När de kommit upp i en ansenlig ålder så plockar man fram "bebisbilderna" och säger...åååååååhhhhhhhh.....vad söt han var! Plötsligt minns man bara det gosiga och mysiga, inte allt bärande på nätterna (med bebisarna) eller alla bett i vaderna (valpen). Var bara tvungen att sätta in dessa bilder på Falcon när han var pluttliten! På bilden med lillhusse är vi och hälsar på uppfödaren Mathilde och har precis gjort vårt val av valp. Eller egentligen var det ju han som valde oss....han bokstavligt talat klev över alla syskon och klättrade upp i mellanhusses famn och blängde på alla som försökte ta hans plats. Så det var ju inget snack om saken...

första hjälpen

Jag tog Falcon på en strandpromenad häromdagen. Snön låg vit och fin och jag drog ett djupt andetag och bara njöt, långt bort från dator och med avstängd mobiltelefon. Första halvan av stranden bestod av snötäckt sand, andra av snötäckta isflak. Det visste ju inte jag. Så på den glashala isdelen gör jag en vurpa som heter duga. Det tokiga när man flyger upp i luften på det viset är att man faktiskt hinner tänka ganska mycket innan man landar. Min tanke var att jag inte fick släppa kopplet (vi har haft en incident i våras med Falcon då han var halvvägs över till Danmark på jakt efter en svan, hans simning var inte den tjusigaste och till slut var han mer under än över vattenytan. Jag var säker på att galningen skulle drunkna). Detta gjorde ju att jag landade med vänstra axeln först och sedan med resten av ryggen. jösses vad ont det gjorde. Någon svanjakt hade jag dock inte behövt oroa mig för! Inte  brydde sig Falcon om fjäderfä när hans matte låg och kved. Nej, han satte igång operation "första hjälpen a´la setter" vilket innebär att överrösa den jämrande tvåbente med riktigt blöta pussar i hela ansiktet. Vem tillfrisknar inte av settergoda pussar? Jag kom i alla fall på benen igen och han drog hänsynsfullt nog inte i kopplet som han gör i vanliga fall.


Snögubben!


Jag vet...

...det är alldeles bedrövligt vad länge sedan det var jag skrev!!! Skärpning! Dessutom har det ju hänt MASSOR på Falconfronten:

* Partyhunden! Han har klarat jul och nyår suveränt bra! Lät julklapparna vara och var en riktig myshund hela julhelgen. Superduktig när brorsan med familj bodde över fyra dagar med sin lilla dotter på tio månader över nyår (förr har det varit jobbigt med folk på besök eftersom han varit så hoppig och bitig och fått vara en del i hallen vilket ju inte kännts kul för oss heller som ju velat ha honom med...)! Kanonduktig under nyårsaftonen trots att svansen var mellan benen när det smällde som värst. Fick han bara vara nära oss och buffa lite i handen så var det lugnt!

* Sofftricket. Ja, det var faktiskt detta som förändrade vår tillvaro med Falcon över en dag. Jag tror att varenda hundpsykolog skulle sparka bakut men faktum är att sedan den dagen vi lät Falcon komma upp till oss i soffan (som tidigare varit en förbjuden zon) så har han varit en helt annan hund. Vi hade fram till för tre-fyra månader sedan fortfarande problem, inte minst kvällstid, med att få honom att hitta sin roll i flocken om vi exempelvis satte oss och tittade på tv. Han terroriserade alla tills vi blev tvugna att stänga ute honom i hallen där han direkt la sig med en duns och sov. Alla försök slutade med ett hysteriskt morrande och bitande, inte aggressivt men fullkomligt förrvirrat.Hur vi än bar oss åt så gick det inte att få honom att bli lugn på annat sätt än att ta ut honom ur rummet.  Jag kom och tänka på när vi var på en hundutställning och tittade på en massa olika raser och hur vi skrattade åt settrarna som var de enda vuxna hundar som faktiskt bokstavligt talat låg på varandra när de väntade utanför ringen. Tänk om vi i vår iver att inte låta Falcon ta över och bli värsta bossen i hemmet (som vår pappillon hade varit, galet nog...) kanske varit för snåla med att ge honom den närhet han faktiskt behöver. Sagt och gjort, vi struntade i att vi har en beige soffa som endast kan kemtvättas, och bjöd upp honom att lägga sig där. Vi hade inga förväntningar om underverk men det var faktiskt precis vad som inträffade! Han sov sig igenom nästan två veckor, som en liten kringla i soffan (han kan göra sig lika liten som en papillon!) med huvudet i knät på den som satt där. Efter den dagen har vi inga konfliker med honom längre, hela hans personlighet förändrades i ett nafs. Han triggar och provocerar ingen längre, behöver aldrig stängas ute i hallen och har en mjukhet i sitt sätt som tagit över till hundra procent. Våra vänner och bekanta tror att han blivit bortbytt. Nu är han den hund som Mathilde såg hos sig när hon passade honom, världens mest gosiga och keliga setterhane!

* Kastrerad. Jo, vi kastrerade honom i samband med höftröntgen. Det ångrar vi inte en sekund även om sådana beslut aldrig är lätta att ta. Det känns som om alla, oavsett om folk har hund eller ej, har åsikter kring detta. Vi kände dock att Falcon skulle bli en betydligt mer harmonisk och lycklig hund utan all hormonell frustration- och det blev han!!

* Lunginflammation. för ett par månader sedan blev Falcon plötsligt jättesjuk. en morgon ville han inte resa sig, än mindre gå ut och gå. Och då förstår man ju direkt att stackaren är riktigt sjuk! jodå, hög feber och lunginflammation. Stackaren...fick ta det lugnt i flera veckor... för övrigt är han frisk som en nötkärna!!

Så...det var en liten tillbakablick, nu ska vi ut och busa i snön- det kan man aldrig få för mycket av som långbent galensetter!




Sköna sommar...


Sommar, sköna sommar...

Falcon har under dessa sommarmånader totalt förvandlats...vi börjar nästan undra om vi verkligen fått med oss rätt hund från rasthagen. Alla hans underbara sidor har förstärkts till bristningsgränsen och hans besvärliga sidor har nästan försvunnit helt. Borta är stressattackerna, bitandet, hoppandet och svårigheterna att kommunicera. Nu har vi en Falcon som njuter av livet, är fullkomligt avslappnad, trygg, säker och sanslöst gosig. Visst är han full med bus fortfarande men det är charmigt bus, som att sno åt sig en strumpa och´försöka dra igång en jaktlek- inte hoppa upp på ryggen och bita tag... Kanske det är så att han helt enkelt så sakta börjar mogna, kanske vårt slit med att göra oss förstådda faktiskt börjar ge resultat, kanske det faktiskt är så att han har lärt oss något; att vara tydliga, låta saker och ting ta sin lilla tid, prata mjukare, gosa mer... kanske är det sommaren som gjort oss alla så gott...ingen stress till skola och jobb, ingen irritation över tidsbrist, aktiviteter och måsten. Bara sovmorgnar, mysstunder, långa promenader... vi ska ta med oss detta även när sommaren blir till höst! Tack Falcon för att du finns och står ut med oss även när vi är trögtänkta och tack för allt kel- det kan omöjligt finnas en setter som kelar mer än du.

PS: Tack, tack...snälla Mathilde för att du passade honom när vi åkte till Köpenhamn på en "tu man hand" resa...Han levde lyxliv hos dig och det gläder oss obeskrivligt att veta att han var en så underbar setter hos sin mamma och syster! Hoppas att vi träffas snart igen!

Sommarfalcon!


Sommar!

Äntligen sköna semesterdagar med vår galna setter. Han sköter sig exemplarisk när det är varmt...ha, ha...
Inledde sommaren med en härlig "setterfamiljträff". Alla valparna var bjudna till uppfödaren Mathilde och "mamma maggie". 11 settrar och ett långbord i en radhusträdgård- häftigt! Jag hade lite svårt att tro att falcon skulle uppföra sig med så mycket godsaker på borden men det gick bra. En gång såg jag en lycklig setter stå med framtassarna på bordet i köket och slicka i sig av tårtan...det var en tik dock...puh...skönt att det inte bara är han som hittar på sådana hyss!

Efter släktträffen åkte vi till falsterbo camping för att tälta två nätter. Falcon fick hela campingen att smälta när han låg och spanade på allt- fullkomligt oberörd inför alla bjäbbiga hundar som passerade och alla okända människor som skulle kramas. Mitt i alltihopa kunde han lägga sig på rygg....det är ju semester för tusan! På natten puttade han undan både storhusse och lillhusse så dessa vaknade på bar mark medan Falcon hade värsta sovmorgonen på två uppblåsbara liggunderlag. Kungen i familjen....

Vi har också hunnit med en semestervecka i en stuga på en alldeles egen liten ö utanför Göteborg. Falcon badade, jagade sländor, badade, jagade sländor, badade, jagade sländor, badade, jagade sländor, badade, jagade sländor...
Det lustiga var att när vi kom hem så blev han så glad att han viftade på rumpan så han nästan höll på att falla omkull. Borta bra men hemma bäst....med eller utan sländor!!

PS: Falcons kullsyster Millys matte hade lagt ut en film på youtube med Milly och Falcon som småttingar. Falcon är den lilla tjockisen med lila halsband. Gå in på mathildes hemsida under fliken "Vad händer" - där ligger en direktlänk!
www.mathildes.se





 


1 År!!

Falcon skäller på mig för att jag skött bloggandet så dåligt....jag har lovat att skärpa mig! 1-årsdagen firades med pompa och ståt, med tårtor, presenter och gäster. Precis som det ska vara!

Falcon har också hunnit sova borta tillsammans med flocken hos bekanta...han fick vara med och spela brännboll med alla barn och sova tätt intill husse på natten! Vilken lyx. Mellan varven fick vi dock hålla honom kopplad för att han skulle kunna hitta lugnet- så är livet fortfarande från och till med Falcon. Ligger det tusen leksaker på en gräsmatta, kött på grillen och kattdoft från rummen så kan man liksom bara inte komma till ro på annat sätt. Undrar om det är typiskt setter-aktigt eller bara typiskt Falcon-aktigt...

Falcon har också så smått börjat prova på att jogga med husse. Den första rundan de tog var på fem km. När de var i mål stod husse och flåsade- Falcon stod bara och tittade förvånat på honom MED MUNNEN STÄNGD. Han så mycket som flåsade inte ens!! Puh!



Snart födelsedagskalas!

Ikväll ska vi baka jordgubbstårta (till oss) och leverpastejtårta (till Falcon) eftersom vi ska fira Falcons 1-årsdag imorgon!

SnyggeFalcon!


På spaning!


Vår i luften

Hur härligt är det inte med vårkänslor?! Även Falcon spritter om möjligt mer än vanligt. Falcon har varit ett antal gånger i hundhägnet i skogen och det är verkligen för roligt att se honom. Irländsk setter måste vara rasen som mer än någon annan signalerar att livet leker. Hur sura de andra hundarna än må vara så flyger han fram med virvlande öron och ben och försöker att med varje del av kroppen förklara för alla surskunkar att det inte finns någon som helst anledning att se så allvarlig ut. Ät lite hästskit och se glad ut, typ! Det är hans livsmelodi!

Han har en specialitet som vi fullkomligt älskar...hans favoritsysselsättning är att vara någonstans där det händer riktigt mycket och bara ligga och iaktta. På framsidan, som inte är inhängnad, kan han ligga och titta på katter som passerar och fåglar som flyger och bara njuta. I påskas var vi i Göteborg på picknick i slottsparken tillsammans med en massa andra göteborgare, hundar, bollar...han la sig direkt bredvid vår filt och bara tittade och mös. Han snodde inte ens vår kycklingsallad! Jag ser en sommar med setter, filt, bok och kaffe i en park eller vid strandpromenaden framför mig. Sköööööönt!

Falcon och Bella!


Falcon och Charles!


Polare!

Falcon har hälsat på sina polare "Bella" och "Charles" i skånska Löberöd. Bella tyckte killarna var besvärliga och försökte som vanligt sätta dem på plats. Charles och Falcon däremot rusade runt och busade som två tokstollar. Falcon var superduktig tillsammans med Amanda- en liten femtonmånader gammal tjej som precis lärt sig tulta runt. var lite orolig över hans hoppande men det gick bra. Inomhus fick han finna sig i att ligga kopplad men det var inga problem.

PS: vi är inne i en riktig tonårsperiod nu! Han mopsar sig på ett helt annat sätt än tidigare....puh....nu gälller det att visa var skåpet ska stå. Sonen tyckte att vi ska låta Falcon få det han vill- göra valpar! Tio minifalcons....puh....aldrig!

Agilityproffs!

I lördags var hela familjen på en "testa-på-agility" kurs. En timme helt själv med instruktör. Falcon var helt makalös!!! Han testade alla hinder utan att visa minsta lilla tveksamhet. Rusade upp för A:et, stod glatt på den vippande gungbrädan, hoppade igenom däck och sprang genom tunnlar (kissade också ovanpå en tunnel, man är väl inte könsmogen hane för ingenting). Han var totalt orädd och extremt lyhörd på banan! varenda gång vi kallade in för att göra ett hinder så kom han med glädje- trots att han var lös och det var andra lösa hundar på banan. Så nu har vi fått blodad tand- både han och jag- och ska se oss om efter en kurs!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0