setterfalcon

Förra helgen var jag på hundutställningen på Sofiero i Helsingborg med "småhussarna". Tittade på settrar (förstås) och småhussarnas favoriter kinesisk nakenhund och chihuahua. Agilitytävlingen var rolig att se och fick mig att tänka på vår Collie som första gången han skulle hoppa igenom däcket, ångrade sig och fastnade på mitten. Vilken syn! Hoppas att Falcon kan träna agaility när han blir äldre, hade varit otroligt kul.

Vi vet i alla fall att han är snabb.... och det ska man ju vara som agilityhund. Häromdagen stack han efter grannens katt precis sekunden innan han skulle gå in i huset. Det gick så snabbt att man knappt hann reagera. Katten är makalös och ska alltid gå ända fram till Falcon och väsa. Nu råkade Falcon vara lös och passade så klart på att ge igen i form av en riktigt rolig jaktlek genom alla grannarnas trädgårdar. Vi har aldrig lekt jaktlekar med Falcon och barnen har aldrig sprungit runt och låtit honom jaga dem (inte enbart för att de är så väluppfostrade utan mest för att han hoppar upp och biter hårt!). På inkallning har han kommit på första ropet. Nu kändes det som om allt detta kunde kvitta....en setter är en setter oavsett vilket. Läste i en bok att man i det läget måste vara roligare än det hunden jagar- skojar de?!- hur i hela friden blir man roligare än en väsande katt i 150 km/h?

PS: Äter settrar verkligen ALLT? Falcon tar äpplen som trillar ner från trädet, lägger sig i soffan i uterummet och tuggar i sig. Banan tycker han också om...hästbajs (såklart), hela blåmusselskal tuggar han i sig så det krasar i hela munnen. Vi brukar öva "tack" och då släpper han alla söndersmulade snäckskalsbitar....puh....kan ju inte vara bra att svälja ....

I helgen skulle vi miljöträna Falcon på Ängelholms Hembygdspark där de har massor med djur. Änder åker vi och matar allt som oftast (se men inte röra), måsar finns det gott om under strandpromenaderna och hästar i hagarna bredvid huset. Nu skulle vi ta det ett steg längre och pränta in bilder av getter, grisar, hönor...

Väl framme visade det sig vara någon form av höstfest i parken med försäljning av blommor och ekologiskt. Jösses vad mycket folk. Jag (matte) ville vända tillbaka...småhussarna vägrade och menade att deras Falcon naturligtvis skulle klara detta. Det gjorde han förstås. Lite svårt var det i början att hinna med och vifta på svansen åt alla ben som passerade, tvåbenta som fyrbenta. Till slut gav han upp och koncentrerade sig på livets goda- att äta skräp. Det fanns gott om tappat korvbröd kan jag lova.

En griskompis fick han också- fast det såg ut som om han rös när hans nos kom för nära grisens smutsiga tryne. Om det var av välbehag över den "härliga" stanken eller inte låter jag vara osagt....

Det sägs att settrar är envisa (Ja, skojar du...det borde finnas ett annat mer kraftfullt ord för den envishet som settrar besitter!), att de älskar att tugga i sig och bära runt på en massa äckligt som de hittar ute (oh ja...Falcon har en inbyggd äckelradar som är konstant igång när vi är ute. Han slurpar i sig det ena efter det andra och hittar han något riktigt slibbigt så drar han sig en bit bort och lägger sig ner och tuggar med ryggen emot), att de är "soffliggare" (ja, alltså  att de helst ska vara i de möbler vi i människoflocken sitter i. Med sin setterenvishet har han lyckats få igenom ett godkännande att ligga i soffan vi har i uterummet. Minen är obetalbar! Nöjdare får man leta efter), att många settrar "pratar" (Ni skulle höra Falcon när det är dags för mat, eller när jag sitter i telefonen, då låter han som chewbacka i Star Wars filmerna...). Dessutom älskar han att vara med sin flock oavsett var de än befinner sig, älskar att studsa rundor i naturen, älskar andra människor (så mycket att han gärna tar sig en tugga) älskar att busa med andra hundkompisar...ja, en alldeles underbar setteraktig setter!

PS: Min bror var här (jag ska sno ett kort som sonen tog på de två och lägga in) och han blev inte fullt så uppöten som han brukar bli. Puh...
PS: Har varit på stranden igen....sätter in en bild vi tog!

För att få några lugna arbetstimmar vid datorn tog jag med Falcon till en väninna som har en cockerpoo-valp på 5 månader. Jösses vilket ös! Kan tänka mig hur det går till när man sammanför flera tokiga settrar...Han var under, över, i luften, på rygg...you name it... ja, och så var han i rosenbusken och grävde ett stort hål. Han har faktiskt än så länge inte utövat grävandets konst i rabatterna hemma- till vår stora förvåning eftersom han hörde till grävmarodörerna hemma hos uppfödaren Mathilde- men han kanske portionerar ut sina busigheter en i taget...
Eftersom båda valparna var lika vilda fick vi mattar gripa in och se till att de la sig ner efter ett tag och då stupade de båda två! Jag ska försöka lära mig att ta med kameran så att jag kan lägga in lite bilder när jag skriver!!