setterfalcon

Falcon har busat av sig i skogens hundinhägnad. Tack och lov att den finns! Där är alltid en massa hundpolare att busa med. Fast i dag var han lite konfunderad eftersom han hade sällskap av en Engelsk Springelspaniel (tik) som gav honom en sådan utskällning när han skulle hälsa att han pep iväg med svansen tryckt mot bakbenen och tryckte sig mot mig. Han höll sig sedan på behörigt avstånd från den hunden och lekte med den andra, en vit herdehund, som han träffat ett par gånger tidigare. Sist var hon i höglöp men det hade han tack och lov glömt bort. Efter ett tag kom förvirring nummer två, nämligen när herdehunden plötsligt rusar iväg och skäller som en galning mot en skidåkare som passerar utanför inhägnaden. Det där med att vakta och skälla på folk ingår liksom inte i Falcons vokabulär och han kom snabbt farandes till mig igen och tittade undrande upp för att kolla om läget verkligen är ok. När han förstod att det var det, även om den andra hunden betedde sig som om han befann sig i värsta armén, blev det full fart igen och jaktlekar mellan träden. Sedan sov han gott när han kom hem och jag kunde få några timmar till på mig att jobba.

PS: hans nos har succesivt fått en blekare, lite flammigare, nyans. På nätet läste jag om något som heter vinternos (men också om leversjukdommar-hu!). Någon som känner till det?